French 1836-1904 Henri Fantin Latour Locations Bure) French painter and printmaker. He was trained by his father, a portrait painter, and at the Ecole des Beaux-Arts. Though he associated with progressive artists (Gustave Courbet, Eugene Delacroix, Edouard Manet), he was a traditionalist best known for his portraits and still lifes with flowers. His portrait groups, reminiscent of 17th-century Dutch guild portraits, depict literary and artistic persons of the time; his flower paintings were especially popular in England, thanks to James McNeill Whistler and John Everett Millais, who found patrons to support him. His later years were devoted to lithography.  Related Paintings of Henri Fantin-Latour :. | Still Life Glass | Aardbeien in een aardewerk schoteltje. | Still Life with Peaches, | Glazen vaas met pioenen | Still Life, Corner of a Table, |
Related Artists:
Valentine Cameron Prinsep Prints
Indian-born British Pre-Raphaelite Painter, 1838-1904 Henry Prinsep was an intimate friend of G. F. Watts, under whom his son first studied. Val Prinsep also worked in Paris in the atelier Gleyre; and 'Taffy' in his friend George du Maurier's novel Trilby, is said to have been sketched from him. He was an intimate friend of John Everett Millais and of Burne-Jones, with whom he travelled in Italy. He had a share with Rossetti and others in the decoration of the hall of the Oxford Union. Prinsep first exhibited at the Royal Academy in 1862 with his Bianca Capella, his first picture, which attracted marked notice, being a portrait (1866) of General Gordon in Chinese costume. Princep lent the costume to Millais who used it in his own painting Esther. The best of his later exhibits were A Versailles, The Emperor Theophilus chooses his Wife, The Broken Idol and The Goose Girl. He was elected A.R.A. in 1879 and R.A. in 1894. In 1877 he went to India and painted a huge picture of the Delhi Durbar, exhibited in 1880, and afterwards hung at Buckingham Palace.
ulrika eleonora
Ulrika Eleonora d.y., född 23 januari 1688, död 24 november 1741, var regerande drottning av Sverige 1719-1720, dotter till Karl XI och Ulrika Eleonora av Danmark, syster till Karl XII samt kusin till August den starke, Fredrik IV av Danmark och Fredrik IV av Holstein-Gottorp. Hon gifte sig 24 mars 1715 med Fredrik av Hessen, den blivande Fredrik I, men förblev barnlös. Ulrika Eleonora föddes den 23 januari 1688 på Stockholms slott som dotter till kung Karl XI och Ulrika Eleonora d.ä. Under barndomen förbisågs hon av alla för sin äldre, livligare och mera begåvade syster Hedvig Sofia. Så snart hon blivit giftasvuxen fick hon många friare, bland andra blivande Georg II av Storbritannien och arvprins Fredrik av Hessen-Kassel. Redan 1710 begärde denne hennes hand, men deras trolovning tillkännagavs inte förrän den 23 januari 1714. Bilägret firades den 24 mars 1715. Under Karl XII:s vistelse utomlands var hon, efter Hedvig Sofias död (1708), den enda myndiga medlemmen av kungahuset inom riket om man borträknar hennes åldriga farmor (Hedvig Eleonora). I slutet av 1712 eller början av 1713 hade Karl XII tankar om att göra sin syster Ulrika Eleonora till regent, men fullföljde inte denna plan. Det kungliga rådet däremot övertalade henne att bevista dess sammanträden för att i henne erhålla ett stöd. Första gången hon infann sig i rådet, 2 november 1713, beslöts också om sammankallande av en riksdag. Det s.k. rörelsepartiet vid denna riksdag ville att prinsessan i kungens frånvaro skulle göras till riksföreståndarinna "såsom närmaste arvinge till kronan och regementet". Detta förslag motarbetades av Arvid Horn och rådet, som fruktade att svårigheterna för en ändring av regeringssättet därigenom skulle ökas. Prinsessan visade emellertid ständerna stort intresse för landets angelägenheter. I sina brev till kungen uppmanade hon honom att återvända hem och varnade honom för möjliga följder av hans frånvaro. Med hans samtycke undertecknade hon under den följande tiden alla rådets skrivelser, utom dem som var ställda till honom, för i sin egenskap av vice regent var hon ett med kungen enligt dennes uppfattning. Mera sällan deltog hon i rådets förhandlingar.
Viktor Vasnetsov
Russian Painter , 1848-1926 Painter, designer and graphic artist. He played a leading role in the evolution of Russian art from 19th-century realism towards Art Nouveau with a national historical slant. The son of a priest, he studied at a theological seminary in Vyatka (1862-7); then, developing a passion for drawing, he entered the drawing school of the Society for the Encouragement of the Arts, St Petersburg, and studied under Ivan Kramskoy in 1867-8. He perfected his skills at the Academy of Arts, St Petersburg, in 1869-75 and joined the WANDERERS in 1878.